En innebandyklubba som kostar 800 kronor känns dyr när du står i kassan. Men samma klubba använd varje vecka under tre år kostar faktiskt 5 kronor per träning. Det är kalkylen som alltid glöms bort.
De flesta jämför bara inköpspriset. Men vad klubban kostar över tid bestäms av hur länge den håller, hur ofta den används och vad som händer när något går sönder. Den långsiktiga kostnaden kan skilja sig med hundratals procent mellan två klubbor som verkar likvärdiga vid köpet.
Så räknar du totalkostnaden per år
En enkel formel: inköpspris plus eventuella byteskostnader, dividerat med antal år klubban används. Men för att få fram den verkliga siffran behöver du lägga till några faktorer som ofta glöms bort.
Blad slits ut och behöver bytas. En juniorspelare som tränar två gånger i veckan sliter igenom ett blad på cirka sex månader. Ett nytt blad kostar mellan 100 och 200 kronor. Det blir 200 till 400 kronor per år bara i bladbyten.
Gripband måste också bytas regelbundet om spelaren svettas mycket eller spelar utomhus. Ett byte var tredje månad är normalt för aktiva spelare. Kostar 50 kronor per rulle, blir det ytterligare 200 kronor per år.
Vad som händer när klubban går sönder
Skaftet kan knäcka. Det händer oftast i zonen där bladet fästs, men ibland mitt på skaftet om det fått en spricka som inte syntes. När det händer är hela klubban värdelös. Blad och grepp kan flyttas till ett nytt skaft, men då behöver du ändå köpa skaft separat eller helt enkelt en ny klubba.
Garantin täcker fabrikationsfel, men sällan brott som skett under spel. De flesta tillverkare ger ett års garanti. Det betyder att om klubban knäcker efter 13 månader står du själv för hela kostnaden.
Att ha en reservklubb kostar, men sparar pengar på lång sikt. Om huvudklubban går sönder mitt i säsongen kan du fortsätta spela med reserven medan du letar efter en ny. Köper du under stress blir det oftast ett dyrare val.
Skillnaden mellan junior och senior räknat på fem år
En juniorspelare som växer snabbt byter klubba var eller vartannat år, inte för att den är sliten utan för att längden inte längre stämmer. En senior kan hålla samma klubba i fem år om skaftet inte går sönder.
För en junior som byter klubba vartannat år ser femårskostnaden annorlunda ut. Tre klubbor à 600 kronor plus bladbyten och grepp blir cirka 2 800 kronor totalt, alltså 560 kronor per år. En senior som håller samma klubba i fem år och lägger samma summa på blad och grepp landar på cirka 1 200 kronor för klubban plus 2 000 kronor i förbrukningsmaterial, totalt 3 200 kronor eller 640 kronor per år.
Kalkylen kan verka likartad, men seniorspelaren sliter hårdare och riskerar att knäcka skaftet. Då blir kostnaden högre. Juniorspelaren däremot byter oftast klubba innan den faktiskt går sönder, vilket gör att andrahandsvärdet finns kvar.
Vad andrahandsvärdet betyder i praktiken
En klubba i bra skick kan säljas vidare för 40 till 60 procent av nypriset om märket är känt och modellen fortfarande finns i produktion. Det gäller särskilt juniorklubbar som inte hunnit slitas, men som blivit för korta.
Märken som använder standardiserade fästen och bladtyper behåller sitt värde bättre, eftersom köparen vet att reservdelar finns att få tag på. Exotiska modeller eller begränsade serier kan däremot bli svårsålda när modellen försvunnit ur sortimentet.
En klubba köpt för 800 kronor och såld efter två år för 400 kronor har egentligen bara kostat 400 kronor i kapitalkostnad. Lägg till blad och grepp för 800 kronor under samma period och totalkostnaden blir 1 200 kronor, alltså 600 kronor per år.
…
Av alla olika smaker som finns i snushyllan så är det många som helt ärligt är trötta på mintsmak och önskar sig någon annan smak att stoppa under läppen.